Ekocid som internationellt brott: läget idag

Vi inleder med att konstatera att frågan om ekocid som internationellt brott gått från juridisk utopi till en av vår tids mest angelägna miljörättsliga debatter. För bara några år sedan ansågs tanken på att ställa förövare av massiv miljöförstöring inför en internationell domstol som närmast naiv. I dag granskar Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag frågan på allvar, flera stater driver på för en ändring av Romstadgan, och i Sverige diskuteras ekocid i riksdagsmotioner samtidigt som lokala initiativ kring Mälaren och Sigtuna knyter an till naturens rättigheter. Vi reder ut var vi står – och vart vi är på väg.

Vad är ekocid? En definition under förhandling

Ekocid är ett begrepp som beskriver omfattande och systematisk förstörelse av ekosystem. Ordet är sammansatt av grekiskans oikos (hem, hushåll) och latinets -cidium (dödande) – ungefär “mordet på vårt hem”. Men vad som juridiskt ska räknas som ekocid är fortfarande föremål för förhandling, och det är här kampen om definitionen blir avgörande.

Från ordet ekocid till juridisk term

Termen ekocid myntades redan 1970 av biologen Arthur Galston och populariserades under Vietnamkriget, då amerikanska styrkor använde det giftiga avlövningsmedlet Agent Orange mot skogar och jordbruksmark. Under decennier förblev begreppet ett retoriskt vapen snarare än en juridisk kategori. Det saknades en internationellt accepterad definition, vilket gjorde det omöjligt att lagföra ekocid vid internationella domstolar. Den luckan är precis vad dagens arbete försöker täppa till.

Expertpanelen 2021 och dess förslag

År 2021 tog Stop Ecocide Foundations expertpanel, ledd av professor Philippe Sands och juristen Kate Mackintosh, fram ett förslag till definition av ekocid. Panelen föreslog att ekocid ska definieras som “olagliga eller godtyckliga handlingar som begås med vetskap om att det finns en betydande sannolikhet för allvarlig och antingen omfattande eller långvarig skada på miljön”. Definitionen är avsiktligt utformad för att kunna fogas in i Romstadgan, samma ramverk som ligger till grund för folkmord, brott mot mänskligheten, krigsbrott och aggressionsbrott.

Varför definitionen är avgörande för miljörätten

Utan en tydlig definition finns ingen tröskel, ingen bevisbörda och ingen domstol som kan pröva ekocid. Definitionen avgör exempelvis:

• Vilka handlingar som omfattas – olagliga eller även lagliga projekt med katastrofala följder?
• Vilken grad av skada som krävs – “omfattande eller långvarig” eller båda?
• Vem som kan ställas till svars – individer, företagsledare eller stater?
• Hur uppsåt och vetskap ska bedömas i domstol.

För oss som följer miljörättens utveckling är det tydligt: definitionen är inte en akademisk detalj, utan själva förutsättningen för att ekocid ska bli ett användbart juridiskt verktyg.

ICC och Romstadgan: var står utredningen?

Internationella brottmålsdomstolen (ICC) i Haag är den institution som skulle kunna lagföra ekocid om Romstadgan ändras. Under 2024 meddelade ICC:s åklagare att man inlett en granskning av ekocid, och flera stater – däribland Vanuatu, Belgien och Brasilien – driver aktivt frågan om en ändring av Romstadgan. Det är ett betydande steg, men vägen dit är både lång och politiskt känslig.

ICC:s pågående granskning och dess begränsningar

ICC:s granskning innebär att åklagarmyndigheten utreder hur ekocid skulle kunna rymmas inom befintliga brottskategorier, exempelvis brott mot mänskligheten. Begränsningen är att ICC i praktiken inte kan lagföra förstörelse av naturen i sig – domstolen utgår från skador på människor. Så länge ekocid inte är ett eget brott i Romstadgan saknas den direkta jurisdiktionen över brott mot ekosystem.

Staters förslag om att ändra Romstadgan

Vanuatu, en liten östat i Stilla havet som är akut hotad av havsnivåhöjningar, har varit en av de starkaste rösterna för att göra ekocid till ett internationellt brott. Även Belgien och Brasilien har engagerat sig i frågan, och flera andra stater har signalerat stöd. En ändring av Romstadgan kräver dock att en majoritet av medlemsstaterna röstar för, och att ändringen därefter ratificeras nationellt – en process som kan ta år.

Vad ett internationellt brott skulle innebära i praktiken

Om ekocid blir ett brott under Romstadgan skulle det innebära att:

1. Individer – inte bara stater eller företag – kan ställas till svars inför ICC.
2. Nationella domstolar får ett tydligare ramverk att luta sig mot.
3. Företag och beslutsfattare tvingas väga in straffrättsligt ansvar i sina beslut.
4. Offer för ekologisk förstörelse får en internationell rättslig väg till upprättelse.

Sverige och ekocid: lagstiftning, politik och Sigtuna

Sverige har länge profilerat sig som en miljörättslig föregångare, men när det gäller ekocid är bilden mer splittrad. Vi granskar svensk miljörätt, Miljöbalken och riksdagsmotioner om ekocid, samt hur lokala initiativ i Sigtuna och kring Mälaren kopplar an till naturens rättigheter.

Miljöbalken och bristen på ekocidbrott

Miljöbalken är den centrala lagstiftningen inom svensk miljörätt och reglerar allt från tillståndsprövning till ansvar för miljöskador. Men Miljöbalken saknar ett särskilt brott som motsvarar ekocid. Straffbestämmelserna handlar i stället om miljöbrott, olovlig miljöverksamhet och föroreningsbrott – brott som sällan fångar den systematiska och omfattande förstörelse som ekocidbegreppet syftar på. Det innebär att Sverige i dag inte kan lagföra ekocid som ett eget brott, varken nationellt eller som stöd för internationella processer.

Politiska partiers hållning i riksdagen

Flera riksdagsmotioner har lagts fram om att Sverige bör verka för att ekocid blir ett internationellt brott och att Miljöbalken bör kompletteras. Miljöpartiet och Vänsterpartiet har varit mest drivande, medan andra partier intagit en mer avvaktande hållning och hänvisat till pågående internationella processer. Vi ser att frågan gradvis rör sig uppåt på den politiska agendan, men att den ännu inte lett till konkret lagstiftning.

Sigtuna som exempel på lokal miljörättsaktivism

Sigtuna, vid Mälarens strand, har blivit en lokal arena för miljörättsligt engagemang. Här möts frågor om vattenkvalitet, strandskydd, exploatering och biologisk mångfald i Mälarens ekosystem. Lokala föreningar och medborgare har lyft frågor om naturens rättigheter och kopplat dem till konkreta hot mot sjön och dess omgivningar. Sigtuna illustrerar hur den globala ekociddebatten får lokal resonans – och hur miljörättslig aktivism inte bara sker i Haag eller Bryssel, utan också vid Mälarens stränder.

Naturens rättigheter och biologisk mångfald i skuggan av ekocid

Ekociddebatten är nära sammanflätad med två andra rörelser: naturens rättigheter och kampen mot förlusten av biologisk mångfald. Vi kopplar dem samman och visar varför de förstärker varandra.

Naturens rättigheter som juridiskt verktyg

Naturens rättigheter innebär att ekosystem, floder, skogar och djur tillerkänns juridiska rättigheter – inte bara som resurser för människor, utan som rättssubjekt i egen kraft. Ecuador var först ut när landet 2008 skrev in naturens rättigheter i sin grundlag, och sedan dess har floder som Whanganui i Nya Zeeland och Ganges i Indien fått liknande status. Naturens rättigheter fungerar som ett komplement till ekocidlagstiftning: medan ekocid straffar förstörelse, ger naturens rättigheter naturen en röst i rättsliga processer.

Biologisk mångfald: siffror som skrämmer

FN:s kunskapsplattform IPBES har i sina rapporter slagit fast att omkring en miljon arter riskerar utrotning, många inom de kommande decennierna. Förlusten av biologisk mångfald drivs av markanvändning, klimatförändringar, föroreningar och exploatering – samma krafter som ligger bakom ekocid. IPBES:s arbete har blivit en av de mest citerade vetenskapliga grunderna i argumentationen för att ekocid måste bli ett internationellt brott.

Varför ekocid är en mångfaldsfråga

Ekocid handlar inte bara om spektakulära katastrofer som oljeutsläpp eller skogsbränder. Det handlar om den långsamma, systematiska förstörelse som urholkar ekosystem och driver arter mot utrotning. När vi talar om ekocid talar vi därför också om biologisk mångfald – om insekter, fåglar, fiskar och växter som försvinner innan vi ens hunnit kartlägga dem. I Mälaren, som är en av Sveriges artrikaste sjöar, är kopplingen mellan ekocid, naturens rättigheter och biologisk mångfald påtaglig.

Vad händer härnäst? Vägen framåt för ekocid

Vi blickar framåt mot kommande ICC-möten, EU:s miljöbrottsdirektiv och möjligheten att Sverige tar en tydligare position i frågan.

EU:s direktiv om miljöbrott och ekocid

EU har antagit ett reviderat direktiv om miljöbrott som skärper straffen och utökar katalogen över straffbara handlingar. Direktivet inför inte ekocid som eget brott, men det närmar sig begreppet genom att kriminalisera omfattande miljöförstörelse och införa strängare påföljder. För svensk del innebär det att Miljöbalken och svensk miljörätt måste anpassas – och att frågan om ekocid kommer närmare den nationella lagstiftningen.

Sveriges potentiella roll i FN

Sverige har traditionellt varit en stark röst i FN för mänskliga rättigheter och hållbar utveckling. Om Sverige aktivt drev frågan om ekocid i FN och inom ICC:s medlemskrets skulle det kunna påskynda processen. Vi ser att det finns utrymme för Sverige att ta en tydligare position, särskilt i ljuset av EU:s skärpta miljöbrottsregler.

Hur vi kan engagera oss lokalt

Engagemanget börjar ofta lokalt. I Sigtuna och kring Mälaren finns flera sätt att bidra:

• Delta i lokala föreningar som arbetar för Mälarens ekosystem och biologisk mångfald.
• Lyft frågan om naturens rättigheter i kommunala samråd och detaljplaneprocesser.
• Kontakta riksdagsledamöter och kräv en tydligare svensk hållning till ekocid.
• Sprid kunskap om Stop Ecocide Foundations definition och ICC:s granskning.

Vi avslutar med att betona att ekocid som internationellt brott inte är en fråga om omöjlighet utan om politisk vilja – och att Sverige och Sigtuna har en roll att spela. Från Mälarens stränder till ICC i Haag går en röd tråd: naturens rättigheter, miljörätt och biologisk mångfald hänger samman, och varje lokalt initiativ är ett steg mot ett starkare internationellt skydd.

Vanliga frågor om ekocid

Vad är ekocid i juridisk mening?

Ekocid avser omfattande och allvarlig förstörelse av ekosystem. Den mest citerade definitionen kommer från Stop Ecocide Foundations expertpanel 2021: “olagliga eller godtyckliga handlingar som begås med vetskap om att det finns en betydande sannolikhet för allvarlig och antingen omfattande eller långvarig skada på miljön”.

Är ekocid ett brott idag?

Nej, ekocid är ännu inte ett eget brott under Romstadgan. ICC i Haag granskar frågan, och flera stater – däribland Vanuatu, Belgien och Brasilien – driver på för en ändring. Först när Romstadgan ändras blir ekocid ett internationellt brott.

Hur förhåller sig svensk miljörätt till ekocid?

Miljöbalken reglerar svensk miljörätt men saknar ett särskilt ekocidbrott. Straffbestämmelserna om miljöbrott fångar sällan den systematiska förstörelse som ekocidbegreppet syftar på. Flera riksdagsmotioner har lagts fram för att ändra detta.

Vad har Sigtuna med ekocid att göra?

Sigtuna vid Mälaren är ett exempel på hur globala miljörättsliga frågor får lokal resonans. Lokala initiativ kring Mälarens ekosystem, biologisk mångfald och naturens rättigheter visar hur engagemang på kommunal nivå kopplar an till den internationella ekociddebatten.

Varför är biologisk mångfald central i ekociddebatten?

IPBES rapporterar att omkring en miljon arter riskerar utrotning. Ekocid handlar inte bara om katastrofer utan om den långsamma förstörelse som driver arter mot utrotning. Därför är ekocid i grunden en fråga om biologisk mångfald – och om naturens rättigheter.